En tyst bön

Om några timmar är det julafton. Åh vad det är mysigt. Jag ska fira med mamma,kusiner m.fl. Julen är det allra bästa. I alla fall om man bortser från en del stress och annat ovärt.

Bästa dagen på året, helt klart!

Fast alla har det inte lika bra som jag denna helg. Alla har inte en familj att umgås med, eller massa julmat och paket och julgran. Det finns de som inte ens har tak över huvudet.

Jag brukar tänka på det där lite extra under julhelgen. Att man är lyckligt lottad, även fast det ibland kan kännas precis tvärt om.

 Att inte ens ha något hem att vistas i, utan se alla glada leenden och de vackra ljusen genom fönster. Det gör ont, jag tror verkligen det. Att det gör ont hos alla som inte upplever den värme och kärlek som julen ska handla om.

Å andra sidan så har vi ju förstört julen lite genom att värdesätta paket,godis,mat och pynt i första hand.

Vi har skapat ett ideal. Eller en illusion till ett ideal skulle man kunna säga.

I alla fall så vill jag att ni läser genom texten och skänker en tanke till den ensamma människan.

En tanke hjälper inte värst mycket. Men det känns bättre i hjärtat ♥

Allting gnistrar, allt är tyst.
Över vita gator som snön har kysst.
Barnen leker på bakgården.
Allt andas förväntan, i vinternatten.
Och stjärnorna glittrar på himmelens rund.
O, hela livet ryms i just denna stund.

Jag viskar en bön i natt.
För dom som inget har.
För dom som gick in i natten, utan att hitta tillbaks.
Jag viskar en bön i natt.
För alla dom som väntar.
För dom som har tappat hopp.
För alla där ute som längtar.

Alla sover nu, alla utom jag.
Jag hör änglars steg på vårat tak.
Vi har haft sån tur, som många goda år.
så många chanser, som en männ'ska kan få.
och mitt hjärta har fyllts av stllhet och frid.
något tändes i natt, som räcker ett liv.


Jag viskar en bön i natt.
För dom som inget har.
För dom som gick in i natten, utan att hitta tillbaks.
Jag viskar en bön i natt.
För alla dom som väntar.
För dom som har tappat hopp.
För alla där ute som längtar.

Så viskar jag en bön.